”Just how destructive does a culinary preference have to be before we decide to eat something else? If contributing to the suffering of billions of animals that live miserable lives and (quite often) die in horrific ways isn't motivating, what would be? If being the number one contributor to the most serious threat facing the planet (global warming) isn't enough, what is? And if you are tempted to put off these questions of conscience, to say not now, then when?” - Jonathan Safran Foer

Så, nu har jag läst ut boken som skulle förändra mig. Det gjorde den inte. Men den bekräftade och fördjupade den övertygelse jag redan har, om jag någonsin vacklade innan (vilket jag har gjort) så kommer jag nog aldrig någonsin göra det igen. Om jag så gör, så kommer jag bara slå upp vilken sida som helst i Eating Animals så kommer jag återigen vara övertygad. Foer har gjort en så genomgående studie av industriell djurhållning (dock i USA, men som han påpekar är det inte någon större skillnad på djurens lidande i Europa) att ingen kan förneka hans slutsatser, som inte bara lutar sig på dessa hårda fakta utan också på kultur, moral och filosofi. Jag råder ingen som inte vill behöva rucka på sina vanor och sin moral (eller vill ignorera att ta en moralisk ställning överhuvudtaget) att läsa denna bok. Det är svårt att säga, men jag tror inte att det finns någon som läser denna bok från pärm till pärm som inte kommer förändra sina matvanor, mer eller mindre radikalt. Om man då inte är vegan redan kanske :)


Jag vill inte döma, och jag vill inte trycka på någon min övertygelse, men det är svårt. För jag är ju övertygad, och jag har ju valt det som jag tycker är rätt, vad som är nödvändigt. Så jag vill trycka upp massa fakta i ansiktet på folk som fortsätter att äta djur utan eftertanke, så här nedan kommer lite fakta som jag reagerade på och som jag tycker säger något om det system som vi har byggt upp, enbart för att vi tycker att ”kött (eller kyckling och fisk) är ju så jävla gott”, den som inte vill veta för välan sluta läsa nu då..

http://www.eatinganimals.com/

Fiskindustrin: det finns ett fenomen som heter ”bycatch”, alltså fisk (och fåglar!) som fångas under fisketurer och sen kastas tillbaka direkt i vattnet för att det är inte den sort som fiskaren är ute efter. Under en typisk fisketur för räkor så slängs 80-90% av fångsten överbord som bycatch, oftast överlever dom inte detta. Under jakten på tonfisk så är det runt 145 andra arter som ofta får sätta livet till, såsom delfiner, hajar, sjöhästar och albatrosser. Och såklart en massa arter som är utrotningshotade, men vem bryr sig?



Äggindustrin: Det finns två olika sorters kycklingar som är designade efter deras ändamål, ägg eller kött. De som inom ägguppfödningen har den enorma oturen att födas som hanar (och därför inte kan lägga ägg) dödas på ett av tre olika sätt: genom att långsamt dö genom kvävning i en container tillsammans med tusentals andra kycklinghanar; genom att sugas genom rör för att sedan elektrifieras på en metallplatta eller; genom att, fullt medvetna, köras genom vad som kan liknas med en trästrimlare.

Kött(alltså ko)industrin: När kon påbörjar den process som slutar med dennes säkra död får kon först en metallpinne skjuten in genom hjärnan, meningen med detta är att kon ska bli medvetslös, men inte död. Nästa steg i ledet är nämligen att kons hals skärs upp för att allt blod ska rinna ut, om kons hjärta har slutat slå här uppstår ett problem då blodet rinner ut för långsamt (och stoppar upp hela produktionslinjen) eller att allt blod inte rinner ut ur köttet vilket leder till att bakterier kan frodas och bäst-före-datumet blir kortare, och det vill vi ju inte. Så korna får gå genom processen att få halsen uppskuren och förblöda, medvetna, för det är mer kostnadseffektivt.

Jag säger bara en sak till: Jag är så jäkla glad att jag redan tagit beslutet att inte äta animaliska produkter innan jag läste den här boken!