Gamla stenar och nya känslor

Jag är sjuk på att vara sjuk, jag är less på att vara less, men om jag ska vara less och sjuk, så är ändå Jordanien ett bra ställe att vara det på! Jag har nämligen kommit att börja tycka om det här landet och den hära staden, Amman. Det var tufft i början med bilar, tutor, otrevliga män, värme, damm och alltid denna trötthet. Men nu hör jag inte tutorna, jag börjar vant navigera mellan bilarna, männen hör jag inte heller, värmen gillar jag och dammet ger faktiskt en fin varm färg till allt (förutom vårt vita bord på uteplatsen som bara ser sunkigt ut då!).


Efter att ha varit och tittat på en massa gammal sten (Jerash, Petra, Amman Citadel) har jag dessutom fått en fläkt av historien i det här landet och börjat känna av dess karaktär, mer än det nybyggda, vanliga och gemena har kunnat ge. Sen har jag börjat lära känna folket, som är jättetrevligt och som jättegärna vill prata engelska (som taxichauffören på väg till arabiskakursen igår som om dagarna är lärare på gymnasienivå och om kvällarna kör taxi för att kunna ge sin familj ett fint hem, han var inte tyst en minut under de 30 minutrarna resan tog - han vill öva sin engelska sa han, och bättre och bättre blev han innan vi kom fram faktiskt!). Och maten här är ju faktiskt helt underbar, vi fick en request från vår handledare i Sverigeland att vi måste börja matblogga, och det är väl bara till att göra därefter! Dock är min cuisine inte så spännande just nu då jag har magproblem, kokt ris med sojasås - ingen kulinarisk sensation precis!


Något som jag dock förtärt idag, och som är väldigt jordanskt, är te med mynta, så gott! Koka te som vanligt och lägg i lite färska myntablad (eller en modern variant: citronmeliss, mycket gott!) och gärna tre skedar socker för att riktigt ta fram alla smaker ;)


Innan jag slutar så kommer här en liten lek:


GISSA STENEN:
Para ihop bilderna med städerna, svaret kommer i nästa inlägg! :)

1.

2.

3.

A: Jerash,  B: Amman, C: Petra

Tack o hej, och LYCKA TILL! ;)