Tuesday 25 October 2011

Äntligen!!

Jag kände mig som Gert (Fylking) igår då jag ropade "Äntligen!" åt både det ena och det andra. Men det största ropet ligger inom mig idag, jag har äntligen börjat min praktik! Eller ja, jag har ju varit här i fem (galet korta) veckor, men idag så känns det som om det börjar på riktigt! Jag har nu påbörjat en undersökning, eller assessment över kunskaperna om mänskliga rättigheter inom organisationen här i Jordanien för att förbereda inför min kommande workshop om just mänskliga rättigheter. När jag och Zeinat äntligen (!) satte oss ner för att prata igår så lossnade allt och det finns helt plötsligt alldeles för mycket för mig att göra, men det är roligt! Ska kanske studera ett barn som en case study och se hur dennes rättigheter blir (eller inte blir) tillgodosedda och sedan skriva rapport, kanske försöka utbilda föräldrarna i deras barns rättigheter, lägga till en flik om mänskliga rättigheter på IM Jordaniens hemsida och kanske kanske planera lite happenings inför den internationella dagen för personer med funktionsnedsättningar! Dessutom har jag fått ett eget kontor, vilket känns otroligt spännande :)

Emelie like a fish in the water goes over and out!

Monday 24 October 2011

Gamla stenar och nya känslor

Jag är sjuk på att vara sjuk, jag är less på att vara less, men om jag ska vara less och sjuk, så är ändå Jordanien ett bra ställe att vara det på! Jag har nämligen kommit att börja tycka om det här landet och den hära staden, Amman. Det var tufft i början med bilar, tutor, otrevliga män, värme, damm och alltid denna trötthet. Men nu hör jag inte tutorna, jag börjar vant navigera mellan bilarna, männen hör jag inte heller, värmen gillar jag och dammet ger faktiskt en fin varm färg till allt (förutom vårt vita bord på uteplatsen som bara ser sunkigt ut då!).


Efter att ha varit och tittat på en massa gammal sten (Jerash, Petra, Amman Citadel) har jag dessutom fått en fläkt av historien i det här landet och börjat känna av dess karaktär, mer än det nybyggda, vanliga och gemena har kunnat ge. Sen har jag börjat lära känna folket, som är jättetrevligt och som jättegärna vill prata engelska (som taxichauffören på väg till arabiskakursen igår som om dagarna är lärare på gymnasienivå och om kvällarna kör taxi för att kunna ge sin familj ett fint hem, han var inte tyst en minut under de 30 minutrarna resan tog - han vill öva sin engelska sa han, och bättre och bättre blev han innan vi kom fram faktiskt!). Och maten här är ju faktiskt helt underbar, vi fick en request från vår handledare i Sverigeland att vi måste börja matblogga, och det är väl bara till att göra därefter! Dock är min cuisine inte så spännande just nu då jag har magproblem, kokt ris med sojasås - ingen kulinarisk sensation precis!


Något som jag dock förtärt idag, och som är väldigt jordanskt, är te med mynta, så gott! Koka te som vanligt och lägg i lite färska myntablad (eller en modern variant: citronmeliss, mycket gott!) och gärna tre skedar socker för att riktigt ta fram alla smaker ;)


Innan jag slutar så kommer här en liten lek:


GISSA STENEN:
Para ihop bilderna med städerna, svaret kommer i nästa inlägg! :)


1.


2.


3.

A: Jerash,  B: Amman, C: Petra

Tack o hej, och LYCKA TILL! ;)

Sunday 23 October 2011

Turtle Green Tea Bar - hippt som bara den


Sitter här och funderar på givmildhet, hur det kommer sig att "vi i väst" har glömt bort gästfrihet, välgörenhet och känslan för att hjälpa sin nästa. Låter klyschigt I know, men finns det inte en poäng i klyschorna? När jag har besökt IM:s olika projekt här i Jordanien så berättar föreståndarna ofta om samhällets generositet, - "den här vattentanken har vi fått av en man som också donerat massa mat"; - "en gång i veckan donerar restaurangen runt hörnet falafelmackor till alla barnen och lärarna"; - "under Ramadan blir vi alltid överösta med gåvor: pengar, ris, mat, olja, papper, allt vi behöver", and so on... Nu finns det ju i den islamska läran att man ska skänka 2,5% av sin inkomst/rikedom till välgörenhet, men finns inte dessa värderingar även inom kristendomen? Att man ska älska sin nästa, hjälpa varandra, behandla andra såsom man själv vill bli behandlad? Även om "vårt" sätt att leva har sina fördelar så måste jag säga att en sekulariserad, indiviualiserad värld inte gynnar de små, vilket jag inte är den första att komma på. Men i alla fall. Blä på oss.

/Em

ps. har också funderat på varför alla dörrlås här alltid måste snurras två varv och två "klick" innan det är låst ordentligt? Är det säkrare än våra lås? Känns i alla fall så! ds.

Friday 21 October 2011

En vanlig/ovanlig syn

Åtta kvinnor klädda i niqab (heltäckande förutom ögonen) på rad i Doar Paris, Jabal Al Webdeh, Amman, Jordan

Sunday 2 October 2011

”Just how destructive does a culinary preference have to be before we decide to eat something else? If contributing to the suffering of billions of animals that live miserable lives and (quite often) die in horrific ways isn't motivating, what would be? If being the number one contributor to the most serious threat facing the planet (global warming) isn't enough, what is? And if you are tempted to put off these questions of conscience, to say not now, then when?” - Jonathan Safran Foer

Så, nu har jag läst ut boken som skulle förändra mig. Det gjorde den inte. Men den bekräftade och fördjupade den övertygelse jag redan har, om jag någonsin vacklade innan (vilket jag har gjort) så kommer jag nog aldrig någonsin göra det igen. Om jag så gör, så kommer jag bara slå upp vilken sida som helst i Eating Animals så kommer jag återigen vara övertygad. Foer har gjort en så genomgående studie av industriell djurhållning (dock i USA, men som han påpekar är det inte någon större skillnad på djurens lidande i Europa) att ingen kan förneka hans slutsatser, som inte bara lutar sig på dessa hårda fakta utan också på kultur, moral och filosofi. Jag råder ingen som inte vill behöva rucka på sina vanor och sin moral (eller vill ignorera att ta en moralisk ställning överhuvudtaget) att läsa denna bok. Det är svårt att säga, men jag tror inte att det finns någon som läser denna bok från pärm till pärm som inte kommer förändra sina matvanor, mer eller mindre radikalt. Om man då inte är vegan redan kanske :)

Jag vill inte döma, och jag vill inte trycka på någon min övertygelse, men det är svårt. För jag är ju övertygad, och jag har ju valt det som jag tycker är rätt, vad som är nödvändigt. Så jag vill trycka upp massa fakta i ansiktet på folk som fortsätter att äta djur utan eftertanke, så här nedan kommer lite fakta som jag reagerade på och som jag tycker säger något om det system som vi har byggt upp, enbart för att vi tycker att ”kött (eller kyckling och fisk) är ju så jävla gott”, den som inte vill veta för välan sluta läsa nu då..

http://www.eatinganimals.com/
Fiskindustrin: det finns ett fenomen som heter ”bycatch”, alltså fisk (och fåglar!) som fångas under fisketurer och sen kastas tillbaka direkt i vattnet för att det är inte den sort som fiskaren är ute efter. Under en typisk fisketur för räkor så slängs 80-90% av fångsten överbord som bycatch, oftast överlever dom inte detta. Under jakten på tonfisk så är det runt 145 andra arter som ofta får sätta livet till, såsom delfiner, hajar, sjöhästar och albatrosser. Och såklart en massa arter som är utrotningshotade, men vem bryr sig?

Äggindustrin: Det finns två olika sorters kycklingar som är designade efter deras ändamål, ägg eller kött. De som inom ägguppfödningen har den enorma oturen att födas som hanar (och därför inte kan lägga ägg) dödas på ett av tre olika sätt: genom att långsamt dö genom kvävning i en container tillsammans med tusentals andra kycklinghanar; genom att sugas genom rör för att sedan elektrifieras på en metallplatta eller; genom att, fullt medvetna, köras genom vad som kan liknas med en trästrimlare.

Kött(alltså ko)industrin: När kon påbörjar den process som slutar med dennes säkra död får kon först en metallpinne skjuten in genom hjärnan, meningen med detta är att kon ska bli medvetslös, men inte död. Nästa steg i ledet är nämligen att kons hals skärs upp för att allt blod ska rinna ut, om kons hjärta har slutat slå här uppstår ett problem då blodet rinner ut för långsamt (och stoppar upp hela produktionslinjen) eller att allt blod inte rinner ut ur köttet vilket leder till att bakterier kan frodas och bäst-före-datumet blir kortare, och det vill vi ju inte. Så korna får gå genom processen att få halsen uppskuren och förblöda, medvetna, för det är mer kostnadseffektivt.

Jag säger bara en sak till: Jag är så jäkla glad att jag redan tagit beslutet att inte äta animaliska produkter innan jag läste den här boken!